Vad är väl en natt på en rosa buss? Alldeles, alldeles fantastisk... eller... djup suck..alldeles förskräcklig!
Vissa nätter sover vi under bar himmel och somnar i takt till stjärnornas blinkande. Andra nätter är det så kallt, eller så har du en skadad arm, att du inte kan sova ute. I natt var en sådan natt som var lite kylig och de senaste veckorna har många sovit inne. Det som skillde denna natt mot andra var ett kackaduande av snarkningar. Det var ett helvete att försöka somna rent ut sagt. Hittade ett par gamla öronproppar som ramla runt nere i fotändan av sovsäcken. Antingen slog herrarna något slags snarkrekord i bussen eller så är min insättningsteknik av apotekets gula skumproppar bristande. Så för att ljuddämpa ytterligare blåste jag ut luft samtidigt som jag höll för näsan. Det lyckades. "Vakumet" som bildades var utmärkt ljudisolerande. Somnade. Sedan vaknade jag igen någon timme senare av att öronproppen i höger öra värkte. Jävlarns proppen satt fast och gick inte att dra ut med naglarna. I mörker fumlar jag fram min toalettväska och letar fram min gula pincett. Yes, skumbiten lossnar och jag gör ett nytt försök att somna utan öronproppar. Ahhhh. Vilken natt!
0 Comments
Leave a Reply. |
Archives
March 2016
Categories |