Äppelträd, nyponbuskar, rönnbärsträd och tall. Red genom skog och öppna landskap som lika gärna kunde ha varit nånstans hemma i Sverige... om vi bortser från stråken av bambu.
När jag red min ståtliga vita häst Zorsal dammade det när de tunga hovarna slog i marken. Sanden yrde och hunden Negrita var snarare rödsvart än glansigt svart efter skogsturen. Negrita följde med på hela färden men tog genvägar över ängar där hon flög fram. Tungan slängde och hon flåsade häftigt när hon mötte upp mig och Zorsal. Vi galopperade. Det gick fort. Jag satt djupt i sadeln och kände mig alldeles trygg med min vita springare. Vilken mäktig häst. Vilka vyer. Från hästryggen hade jag utsikt över alla kringliggande sjöar och berg som omger den lilla turiststaden Bariloche där chokladbutiker suktar i varje gatuhörn.
0 Comments
Leave a Reply. |
Archives
March 2016
Categories |